Klimatkomfort
Dagsljus och komfort
Att släppa in så mycket som möjligt av det naturliga ljuset där vi dagligen vistas är viktigt. Modern forskning visar att dagsljuset spelar en betydligt viktigare roll för människans biologiska funktioner och välbefinnande än man hittills trott. Inte minst är dagsljusets naturligt varierande ljus viktigt för välbefinnandet och det ger miljön en stimulans som oftast saknas i elbelysning. Samtidigt tillbringar människor allt större del av sin tid inomhus vilket gör att vi måste ställa högre krav på dagsljusnivån i våra byggnader.
Dagsljus ger frisk personal
I linje med att släppa in mer dagsljus i vardagen används nu för tiden ofta glas som byggnadsmaterial. Och idag är det fullt möjligt att bygga med stora fönster och glasytor utan att få problem med till exempel värmeförlust, överhettning och kallras.
Anders Hall, energikunnig på Svenska Solskyddsförbundet, hänvisar till en artikel om medicinska forskningsrön som visar att sol- eller dagsljus behövs för att styra kroppens kortisolproduktion. För lite av kortisol, som är ett uppiggande hormon, påverkar vår dygnsrytm och kan göra oss trötta, irriterade och ge minskad prestationsförmåga.
Svensk lagstiftning säger att:
Rum där personer vistas mer än tillfälligt, ska ha god tillgång till direkt dagsljus. För utrymmen som innehåller arbetsplatser gäller detta, om det inte är oskäligt med hänsyn till verksamhetens art.
Arbetsplatser ska ha tillgång till direkt solljus
Anders Hall poängterar också att idag leder inte sällan brister i inomhusmiljön till sjukskrivningar och produktionsbortfall. Då är det framför allt tre faktorer som oftare än andra är orsak till korttidssjukskrivningar; luftkvalitet, inomhustemperatur och ljusförhållande. Det är kostnader som ska tas i beaktning vid projekteringen och som en smart solskyddsinvestering snabbt tjänar in. Behov och krav på hur mycket solljus som exempelvis en arbetsplats behöver släppa in skiftar självklart från person till person, och är även beroende på ålder och arbetsuppgifter. Människor behöver olika mycket ljus för olika uppgifter och äldre personer behöver mer ljus än yngre. Att själv också kunna manövrera sitt solskydd manuellt menar Anders Hall är viktigt:
”Tänk dig nu en arbetsplats, med massor av människor i olika åldrar som gör olika saker. Det säger sig självt att alla inte kan jobba i samma ljusförhållande. Personer som har sina datorer i närheten av stora fönster måste till exempel kunna minska ljusinsläppet för att kunna arbeta vid sina bildskärmar utan att överanstränga ögonen, medan de som samlats i ett större sammanträdesrum kanske vill ha in mycket ljus och luft för att få en trivsam atmosfär.”
Screenvävar silar dagsljuset
Vidare fortsätter Anders Hall med att för att uppnå maximal flexibilitet och effektivitet i en anläggning bör man ha en dubbel uppsättning dynamiska solskydd i varje fönster – ett på utsidan för att reglera fastighetens energibalans och ett på insidan för en individuellt anpassad ljusreglering. En sådan investering är ekonomiskt försvarbar, anser han. Oavsett ute eller inne, så är typen av filtreringsskydd som används helt avgörande för slutresultatet.
Så kallade screenvävar är ofta mest lämpade för att kunna tillgodose alla krav för att skapa optimal ljuskomfort. Screenvävar kan mest liknas vid ett nätmaterial som har olika uppbyggnad och karaktär beroende på om de ska användas inom- eller utomhus, men gemensamt har de ändå att de silar fönstrets ljusinflöde så att ett mjukt och behagligt ljus skapas. Väven ger en nästan obegränsad sikt ut vilket bidrar till god arbetskomfort, samtidigt som den begränsar insynen och kan verka stöldförebyggande. Men framför allt reflekterar den bort inkommande strålningsvärme och behovet av luftkonditionering minskar.
Källa: Svenska Solskyddsförbundet, Glasbranschföreningen
